Kundinsikt Stockholm Environment Institute & Transformator Design

Vi gör servicedesign- projekt i Kenya

Stockholm Environment Institute & Transformator Design

Kenya och Zambia

Stockholm Environment Institute (SEI) och Transformator Design gör ett projekt som heter ”The SEI Initiative on Behaviour and Choice" tillsammans. Målet är att förstå vilka drivkrafter som styr en beteendeförändring och vi tittar främst på hur hushåll i utvecklingsländer tar till sig ny teknologi i hemmen.

Förra året åkte en grupp från Transformator Design till Kenya tillsammans med Stockholm Environment Institute för att påbörja projektet: The SEI Initiative on Behaviour and Choice. Här delar de med sig av sina erfarenheter och insikter från projektet. 

I september förra året åkte Sophie Andersson, Per Brolund, Susanna Nissar tillsammans Fiona Lambe från Stockholm Environment Institute (SEI) till Kenya för att göra ett servicedesign-projekt. Målet var att försöka förstå drivkrafter och hinder vid en beteendeförändring. Projektet heter: ”The SEI Initiative on Behaviour and Choice”, och projektet fokuserade på att försöka förstå hur hushåll i utvecklingsländer tar till sig ny teknologi i hemmen. Projektet är indelat i två delar, först interaktioner i Kenya och ett drygt halvår senare fortsätter det med interaktioner i Zambia.

Från vänster: Sophie Andersson, Per Brolund, Fiona Lambe, chefen för VEP och Susanna Nissar. 

– I detta projekt tittade vi främst på att förstå drivkrafter och hinder för att börja använda mer avancerade spisar då det är mer miljövänligt och effektivt än att laga mat över öppen eld. Men egentligen handlade projektet om att förstå drivkrafter och trösklar för att genomgå en beteendeförändring. För även om vi fokuserade på spisar så kan du applicera denna kunskap på olika typer av förändringsutmaningar, förklarar Sophie Andersson.

Matlagning över öppen eld inomhus dödar cirka 4,5 miljoner människor varje år runt om i världen. SEI ville därför förstå hur fler aktörer inom spisvärlden kunde få fler hushåll att börja använda miljövänliga och energieffektiva spisar på ett behovsanpassat sätt.

Matlagning över öppen eld inomhus leder bl.a. till rökförgiftning. 

Kenya ligger i framkant när det kommer till spisar jämfört med många andra länder i Afrika och det har varit många spis-projekt i landet samt pumpats in biståndspengar, men varför har det inte gett mer effekt?
– Jag tror att man har haft för mycket fokus på teknik, men hur skapar man nya vanor? Hur lång tid krävs det? Och vad avgör om man behåller ett nytt beteende? Dessutom ligger inte alltid världssamfundets drivkrafter och användarens drivkrafter i linje med varandra men en förändring kommer bara att ske om det är på brukarens villkor (de som ska använda spisen). Därför måste vi utgå från brukaren och brukarens kontext. Först när vi förstår brukaren på djupet kan vi börja tänka på teknik, säger Per Brolund.

Att jobba utomlands, och framför allt i länder som har annat språk och kultur, är en utmaning.

–  Vår metod består av att läsa mellan rader, kunna förstå subtila signaler och tonfall. Något som kräver att de vi pratar med verkligen har förtroende för oss så att de berättar vad de verkligen tycker och känner. Att göra interaktioner i en annan kontext än den man är van vid är inte bara svårt utan också väldigt energikrävande, alla sinnen är på helspänn för att ta in och värdera alla intryck, säger Sophie.

I Kenya användes det tolkar, något som inte gick så bra i början.

– Vi glömde att utbilda tolkarna i vår metodik vilket var en uppenbar tabbe. När de tolkade så återgav de fakta och berättande inte om respondenternas hela upplevelse, vi vill ju förstå helhetsbilden och det går inte att göra utan att få höra hela resonemanget. Som tur var märkte vi detta ganska snabbt och fick starta om genom att börja med att gå igenom vår metodik, förklarar Sophie.

Det är viktigt att utbilda tolkarna i tjänstedesign-metodik. 

– Spisen har gjort att många har kunnat spara väldigt mycket pengar och fått det väldigt mycket bättre och respondenterna hade därför väldigt svårt att uttrycka någon förbättringspotential. Allt var bra. Men när vi började göra triggermaterial och bad de välja mellan olika funktioner och dylikt så kunde de snabbt göra ett val och förklara varför. På så sätt kunde vi förstå  vad som var bra och dåligt med olika delar av produkten och tjänstesystemet kring spisen. De hade massa förändringsidéer, de behövde bara lite hjälp att komma igång, berättar Per.

Du får bättre intervjuer med utförligare svar med hjälp av triggermaterial. 

Att redan från början utbilda tolkarna i metodiken och att alltid ha med triggermaterial är några tips som Sophie och Per gärna vill dela till andra. Men också att lära sig några fraser på det språket som respondenterna pratar.

– Varje kväll sammanställde vi de ord vi hade lärt oss, skapade en liten ordlista. Att kunna prata, om det så bara är några ord, är verkligen en dörröppnare när man ska göra interaktioner utomlands, säger Per.

Nedan kommer en lista på bra ord att kunna på swahili om du ska åka till Kenya och göra interaktioner. Nästa blogginlägg kommer att handla om att göra interaktioner i Zambia och vilka insikter detta projektet har lett fram till.

Ordlista:
Habari – hur är läget (habariajo)
Asanti (sana) – tack (så mycket)
Mzuri (sana) – det är bra (mycket)
Karibu – välkommen
Sawa, sawa – okej, okej
Mzungo – viting
Jiko – spis
Ugali – typ risgrötboll
Safari – resa
Jambo – hej
Fundi – metalarbetare
Rafiki – vän
Kuni – threestone fire (öppen eld över tre stenar)
Toto – barn
Nini – ”vad heter det”
Takataka – skräp
Giteri – majsmjöl och bönor
Ugali – majsmjölshög
Chapati – bröd
Citi hoppa – buss
Boda Boda – cykeltaxi
Hakkuna mata – inga problem
Kuku – kyckling
Shamba – typ kvinnogrupp

Se mer bilder i från projektet på Transformator Designs Facebook-sida.

Taggar