Affärsmodell Anton Breman

Snook, revolutionärer som står på medborgarens sida

Anton Breman

Servicedesigner

Anton arbetar som Service Designer på Transformator Design. Hans nyfikenhet på affärsutveckling, marknadsföring och hållbar utveckling har lett honom till tjänstedesign, något han gärna diskuterar med andra.

I England och Skottland är Service Design både vanligare och populärare än i Sverige. Därför ringde Anton Breman upp Sarah Drummond, en av grundarna av Snook som har förbättrat offentlig sektor i Storbritannien, för att ställa några frågor.
 

I England och Skottland använder sig staten av tjänstedesign, varför det?
– Det är som om de har insett att de är körda. Inget funkar och de känner sig tvingade till att göra något annorlunda. Samtidigt har Service Design blivit trendigt, lite som ett modeord som man gärna vill slänga sig med och förknippas med. Varför inte testa det? Sedan märker de att just tjänstedesign är ett bra verktyg när något behövs förbättras utifrån medborgarnas perspektiv. Istället för att ilskan riktas mot staten kan staten använda tjänstedesign för att förbättra sig utifrån vad medborgarna tycker.

Varför bör offentlig sektor jobba med tjänstedesign?
– Service Design är ett väldigt bra verktyg för att berätta en stark historia samtidigt som man med estetiska element visualiserar det man pratar om. På så sätt skapas riktiga grejer som byggs på människors historier. Det är ett roligt och engagerande verktyg som hjälper institutioner att jobba medborgarcentrerat.

Har det varit svårt att jobba med offentlig sektor?
– I England och Skottland är det mycket ”top-down policy” det vill säga att det krävs förändring högt upp innan något kan förändras på tjänstenivå. Det finns så mycket lagar och liknande som förhindrar förändringar och dessa saker måste först ändras innan det är möjligt att göra något annorlunda. Därför handlar det mycket om att hitta utvecklingspotential i befintliga lagar.

Vad för nytta tillför tjänstedesign offentlig sektor?
– I en orolig tid som denna finns det en misstro gentemot regering, banker egentligen mot alla statliga institutioner. När man känner sig förbannad blir man också engagerad. På så sätt blir tjänstedesign ett sätt att prata om problem och involvera medborgarna i förbättringen. Därför är tjänstedesign mer produktivt än vanlig undersökning. En annan grej är att tjänstedesign jobbar med alla avdelningar som berör problemet man vill förbättra. På så sätt måste alla inom en myndighet jobba med samma fråga vilket skapar ett bättre resultat.

Vill människor engagera sig?
– Vet inte om vi är mer engagerade eller om det bara märks mer. Skillnaden är att om något inte fungerar så syns det strax efter i exempelvis sociala medier. Misstag eller problem blir därför mer synliga för fler människor. Och det sker snabbt! Men samtidigt vill vi inte lägga ner tid på att engagera oss. Utan snarare säga det man vill säga och på snabbast möjliga sätt återgå till det vi höll på med. Det finns inget djupare engagemang. Men om vi tittar på världen som helhet så ser man mer ilska än tidigare, fler vågar vara arga och ilskan sprids snabbt, denna upprördhet skulle kunna ses som involvering och engagemang.

Är tjänstedesign något för svenska staten?
– Från början hade England ganska dåliga förutsättningar för att lyckas med tjänstedesign. Vi byter ofta regering vilket har gjort det svårt att få igenom förändringar och så vidare. Men allt eftersom staten insett nyttan med Service Design har man verkligen satsat resurser för att förbättra förutsättningarna. Därför har Service Design verkligen vuxit. Med tanke på Sveriges socialdemokratiska historia borde det vara mer okej att faktiskt jobba med medborgarna. Jag tror därför det finns stor potential att förbättra offentlig sektor utifrån medborgarperspektivet i Sverige.

 

Taggar