Affärsmodell Johanna Runesson

Tjänstedesign viktigt för det nya kollaborativa samhället

Johanna Runesson

Har en examen i hållbar utveckling från Linnéuniversitetet.

Johanna Runesson har alltid känt en oro inför klimatförändringarna som sker. Hennes mål är därför att få jobba med ekologisk hållbarhet och tjänstedesign i framtiden.

Idag är vi inne i en linjär ekonomi där en vara går från att ett råmaterial utvinns och produceras till att den sedan brukas och slängs. Detta är inte längre hållbart.

När vi talar om en trasig produkt och vi säger: ”Det är billigare att köpa en ny – släng iväg den.” Så måste vi börja fundera på var ”iväg” är för någonstans, vart hamnar produkten? Det skriver Lisa Gransky i The Mesh: Why the Future of Business is Sharing. Jag heter Johanna Runesson och tog examen från designprogrammet för hållbar utveckling på Linnéuniversitetet i våras och i detta blogginlägg kommer jag förklara varför jag tycker att vi bör övergå till cirkulär ekonomi.

En cirkulär ekonomi innebär att man bevarar produkters mervärde så länge som möjligt och på så sätt minskas avfall och modellen kan beskrivas så här.
1.) Vad som behövs göras för att övergå till cirkulär ekonomi är enligt Naturvårdsverket bland annat att omvandla avfall till resurser, vi måste skapa nya affärsmodeller och nya sätt att organisera samhället på.
2.) Kollaborativ ekonomi eller delningsekonomi är ett exempel på ny affärsmodell som innebär att man istället för att köpa nya saker delar, lånar, får eller ger bort saker och produkten blir då tjänster.

I mitt examensarbete på designprogrammet för hållbar utveckling på Linnéuniversitetet gjorde jag en tjänst där grannar ska få möjlighet att låna verktyg och redskap i en gemensam bod. Målet var att göra tjänsten enkel, säker, lättillgänglig och ekologiskt hållbar. Genom Stakeholder Maps, Design Scenarios, undersökningar och iterativa intervjuer med grannarna fick jag fram ett resultat där användarna själva fick ge svar och lösningar på deras problem och hinder för tjänsten. Hur ska man till exempel förebygga osämja, vilka verktyg och redskap ska ingå i boden, vad händer om ett verktyg eller ett redskap går sönder och så vidare. Man tittar helt enkelt på hela tjänsten och gör djupgående intervjuer med användarna för att gå till botten av problem man ställs inför.

Tanken är nu att fortsätta att utveckla den kollaborativa tjänsten och implementera den i samhället. Genom att erbjuda en applikation som fungerar som ett bokningssystem för den gemensamma verktygsboden blir det enkelt och säkert för grannar att låna verktyg och redskap. Men det pågår en het debatt kring kollaborativ ekonomi där det uttrycks en oro över att stora företag inom den kollaborativa ekonomin tjänar mest på den nya modellen, trots att det egentligen är användarna som ger den ett värde.

Är det då bäst att man öppnar upp och låter användarna bli beslutsfattare och ägare av produkten man ska dela? Vill man vara det? När jag pratade med villaägare var de flesta överens om att de helst inte ville ha något ansvar på grund av ointresse, brist på kunskap eller tid. Kan man då genom tjänstedesign (även kallat servicedesign) ändå få in användarna i beslutsfattning och idéskapande? Jag tror absolut det. Tittar vi på min tjänst så kommer boden att se annorlunda ut beroende på vilka individer som bor i grannskapet. Därför bör du göra djupgående intervjuer för att få svar på vad användarna vill ha i sin bod, hur de vill komma i kontakt med tjänsten och hur appen ska utformas. Här finns det möjlighet för användarna att påverka tjänsten.

Vad är det egentligen som behövs för att den vanliga människan ska göra ekologiskt hållbara val? Jag tror inte att den ena varnande rapporten efter den andra om att isarna smälter eller att vi har förstört hälften av jordens koraller på 30 år ger oss handlingskraft. Jag tror att möjligheten till ekologiskt hållbart agerande behöver bli serverat till oss, och då måste man veta vad det är användarna vill ha och hur de vill ha det serverat. Om vi inte förstår användarna kan vi inte svara på dessa frågor. Att utveckla med användarna är därför avgörande för att lyckas skapa ett hållbart samhälle.

Här kan du se en film jag gjorde i samband med mitt examensarbete och som beskriver det jag skrivit om.

Johanna Runesson

 

Taggar