Affärsmodell Birgit Mager

Service Design används för fritt

Birgit Mager

Professor i Service Design

Birgit Mager är professor i Service Design och en av grundarna till nätverket International Service Design Network.

Service Design gick snabbt från ett okänt begrepp till ett trendigt. Men vad händer när allt fler konsultföretag säljer Service Design och fler skolor erbjuder utbildningar i ämnet? Anton Breman ringde upp Birgit Mager, professor i Service Design och en av grundarna till nätverket International Service Design Network, för att ta reda på vad hon tycker.

Vad fick dig att falla för Service Design?
– Oj, vilken fråga. Tyvärr är svaret ganska tråkigt. Jag blev erbjuden en professurtjänst på Köln International School of Design, det var en ny inriktning som hette Service Design och på den vägen är det. Köln var väldigt tidig med att snappa upp det här med Service Design. Redan i början på 90-talet kunde man läsa kurser i tjänstedesign och det ledde fram till en professurtjänst i ämnet

När var detta?
– Jag blev tillfrågad 1995. På den tiden var det ett okänt designområde och det var upp till mig att skapa ett större intresse för disciplinen, det var den utmaningen som avgjorde att jag tog jobbet. Man skulle därför kunna säga att det var en ren slump att jag blev så intresserad av Service Design.

Är Service Design en trend?
– Det är en bra fråga. I början, runt 1995-2000, var det nästa ingen som var intresserad av tjänstedesign. Det fanns några interaktionsdesigners från Skandinavien och några  innovationsgrupper från London som visade intresse men förutom dem var intresset svalt, vilket gjorde att jag kände mig ganska ensam ett tag.Men något hände i början på 2000-talet. Allt fler började att intressera sig för tjänstedesign och nu är det helt plötsligt trendigt. Alla vill slänga sig med ordet och det gick väldigt snabbt från ett okänt fenomen till ett ord som folk tycker låter sexigt, annorlunda och exotiskt. Tyvärr används det lite för fritt enligt mig. Det har nästan blivit så trendigt att använda att man inte vet vad som gömmer sig bakom. Det positiva är att det numera finns ett stort, kompetent och växande nätverk kring ämnet. Men ibland är jag rädd för att ordet missbrukas. Idag använder många ordet till fel saker och då finns det en risk att vi förstör ordet och innebörden av Service Design.

Vad är Service Design enligt dig?
– För mig handlar det om att göra tjänster användarvänliga, åtråvärda och effektiva. Tjänstedesign handlar om att fokusera på alla intressenters intressen inte bara att göra något användarvänligt. Det speciella med tjänstedesign är att research och utveckling är en och samma process. På så sätt handlar det om att skapa vackra processer och prototyper som inspirerar och är roliga att använda.

Enligt tradition har många servicedesigners en designbakgrund, men ser du några andra trender växa fram?
– Det börjar bli allt vanligare att ekonomihögskolor erbjuder kurser i Service Design. Men det är en stor skillnad om man har en designbakgrund jämfört med en markandsföringsbakgrund. Det positiva med att allt fler skolor erbjuder kurser är att kunskapen bland gemene man ökar, samtidigt finns det en risk att man efter en kurs i tjänstedesign kallar sig servicedesigner. Att läsa någon enstaka kurs i ämnet räcker inte för att bli en bra servicedesigner, det krävs mer kunskap.

Vilka är de fem bästa Service Designföretagen?
– Att rangordna de bästa tjänstedesignföretagen känns fel. Det handlar inte om att vara bäst utan att beställare faktiskt förstår skillnaden mellan ett kompetent och seriöst företag jämfört med företag som bara rider på vågen att tjänstedesign är hett just nu. Tyvärr vet jag inte hur vi löser detta, men det är något vi borde diskutera mer om branschen ska kunna fortsätta att växa.

Tack Birgit Mager för att du delade med dig av dina tankar och åsikter.

Taggar