Metoder Emma Patel

Förbättrad etableringsprocess med tjänstedesign?

Emma Patel

Redaktör/skribent

Emma Patel är redaktör och skriver för Tjänstedesignbloggen.

Att en myndighet samutvecklar med sin egen målgrupp är ovanligt enligt, forskaren Erik Eriksson. Därför följer han Arbetsförmedlingens praktikanter, som alla har erfarenhet av att vara nyanlända, när de utbildas i tjänstedesign och ska jobba med att förbättra etableringsprocessen (läs mer om praktikanterna och deras uppdrag).

– Många myndigheter undersöker vad deras användare eller brukare tycker om verksamheten, men det är väldigt ovanligt att dra in brukarna i själva undersökningsprocessen och att de studerar sin egen målgrupp. Jag vill förstå vad som är för- och nackdelar och hur denna process skiljer sig från ett mer traditionellt angreppssätt.
Erik är postdoktor på Centrum för kommunstrategiska studier på Linköpings universitet och har tidigare doktorerat i socialt arbete och hans nuvarande studie handlar främst om att förstå två huvudområden.
– Jag kommer att studera metodundersökningen, att låta brukarna undersöka sin egen målgrupp. Hur fungerar det? Vad finns det för för- och nackdelar? Men jag kommer också att fördjupa mig i hur statliga praktikplatser fungerar. Vad får man göra? Är det ett bra sätt för att komma ut på arbetsmarknaden?

Förr låg etablering på kommunerna men nu ligger det på Arbetsförmedlingen. Förenklat sätt kan man säga att etablering har gått från samhällsorientering till att etablera sig på arbetsmarknaden. Praktik blir därför inte bara en träningsanställning utan indirekt också en etableringsinsats.

Erik har inte möjlighet att skugga Arbetsförmedlingens praktikanter varje dag därför ska de, förutom att leverera till Arbetsförmedlingen, skriva dagbok så att Erik kan följa deras vardag.
– Arbetsförmedlingen är ett case som jag följer men min studie handlar främst om att förstå, och visualisera, hur statliga praktiker fungerar och vilka logiker kring etablering som förekommer på olika nivåer.
Med olika nivåer menar Erik hur praktikplatser och etablering uppfattas och formuleras politiskt och organisatoriskt liksom individuellt av enskilda nyanlända. Slår de olika nivåerna ut varandra eller sammanfaller de?
– Ta exempelvis tillfälliga uppehållstillstånd. På politisk nivå finns en ambition att begränsa antalet personer som kommer och stannar i Sverige, vad vill väljarna se att vi gör. Inom Arbetsförmedlingen vill man däremot tänka långsiktigt och ta tillvara på den kompetens som alla nyanlända har med sig på bästa sätt. Men som nyanländ måste du ha ett jobb efter 12 månader annars får du inte stanna. Hur går detta ihop och hur passar statliga praktikplatser in i detta?
Enligt Erik så vill alla inblandade parter att etableringsprocessen ska gå snabbt. Trots samma mål går det långsamt och då är den stora frågan varför? Genom att förstå hur olika logiker krockar, eller möts, och tydliggöra detta hoppas Erik kunna förstå hur etableringsprocessen kan förbättras och gå snabbare.

Precis som Arbetsförmedlingens praktikanter gick Erik en grundkurs i tjänstedesign och han tycker det ska bli intressant att förstå mer kring förhållningssättet och hur det fungerar när brukarna ska utveckla med sin egen målgrupp. Hans egen undersökning bygger mest på etnografiska studier.
– Jag tror att tjänstedesign och etnografisk forskningsmetod är väldigt lika när det kommer till att inhämta information men har lite olika syften. Tjänstedesign är förändringsdrivet, hur kan något bli bättre? Traditionell forskning handlar om att få djupare förståelse för ett fenomen.

Projektet att följa Arbetsförmedlingens praktikanter slutar i mars och när Erik är färdig med sin studie kommer han att sammanställa vad han kom fram till här i Tjänstedesignbloggen.

Erik Eriksson är socionom och utbildad vid socialhögskolan i Lund,
där han även tagit sin masterexamen och doktorsexamen.

 

 

 

Taggar