Metoder Johan Blomkvist

Djupdykning i tjänsteprototypning

Johan Blomkvist

Doktorand i tjänstedesign

Johan Blomkvist undervisar på Linköpings universitet och har doktorerat i tjänstedesign. Hans huvudsakliga fokus handlar om hur tjänstedesigners kan skapa prototyper som representerar tjänster och vad man kan lära sig av detta.

Prototyp är inte bara ett vanligt ord inom tjänstedesign, det är även ett ord med många innebörder. I en artikelserie har Johan Blomkvist försökt att förklara vad prototyper är och vad de används till. Nu är det dags för del 2, där perspektivens position i processen, syfte och skapare diskuteras mer i detalj. 

Som bakgrund till den här artikeln kan man läsa Perspektiv på prototypning i tjänstedesign, där förklaras den grundsyn på prototypning och prototyper som används här. Perspektiven presenteras som ett ramverk (se figur nedan).

Position i processen
Tjänsteprototypning kan vara en komplex aktivitet, speciellt om tjänsten som utvecklas har många berörda intressenter, höga tekniska krav och stor variation vilken minskar möjligheten att förutsäga hur kundens interaktion med tjänsteföretaget kommer att se ut. Men genom en välplanerad prototypningsaktivitet så som att involvera intressenter, skapa enkla representationer av tekniska gränssnitt, samt simulera och improvisera olika tänkbara scenarion kan dessa effekter mildras.

Ibland kan det vara avgörande när i en process prototypningen sker. Prototypning tidigt i ett projekt kan vara suggestiv, ifrågasättande, associationsrik, generativ och provocerande. Förslag som genereras tidigt är ofta på konceptuell nivå, snarare än på detaljnivå och representationerna av de framtida tjänsterna är anpassade för att återkoppling ska ges på konceptnivå snarare än på implementeringsnivå. I de här tidiga, inledande faserna av ett projekt kan prototyper vara mer experimentella tack vare att det inte har gått så lång tid och att det kostar mindre att ändra riktning på ett projekt. Det går också, att med enkla medel, använda prototypning för att samla in behov och krav som en del i insamlandet av användardata.

Prototypning är oftast inte i fokus i tidiga skeden. Istället brukar projekt i början oftast handla om intervjuer, observationer och liknande kunskap som prototyperna i en senare fas kan baseras på. I detta skede görs prototypning oftast för att förfina konceptet, besvara eventuella frågor, testa konceptet eller lösa eventuella problem. Representationerna är därför mer detaljerade och inriktade på att generera specifik återkoppling kring tveksamma element i lösningarna. I detta stadium har fler beslut fattats och prototypningen kan testa dessa beslut och kolla av om de fungerar eller om de behövs kompletteras.

Syfte
Syfte är den andra nivån i ramverket och är tydligt kopplat till positionen i processen. Lite förenklat finns det tre syften med att prototypa och som man kan dela upp i tre olika kategorier:

  • utforska
  • testa
  • kommunicera

Utforskande prototyper återfinns oftast i tidiga skeden av projekt. Olika dramametoder kan användas för att hitta rätt uttryck och skapa en gemensam förståelse för hur man vill att en tjänst ska upplevas. Enkla skisser eller skrivbordsmodeller kan användas för att snabbt hitta innovativa lösningar. Frågorna bakom utforskande prototyper handlar om vad som är en bra lösning i den aktuella kontexten, hur kan det fungera, vilken upplevelse vill man förmedla och så vidare. Oftast rör det sig om konceptuella förslag och målet är att utvidga rymden av desginlösningar snarare än att hitta en rätt lösning. Utforskande prototyper vill generera så många unika och specifika lösningar som möjligt för att ha en mängd att välja bland i ett senare steg.

Många utav Transformator Designs prototyper kan ses som utforskande prototyper vilka används för att ta reda på vad kunder vill ha för framtida tjänster. Genom att visa förslag på eventuella tjänster får kunderna möjlighet att ge återkoppling i ett tidigt stadium. Samtidigt avslöjar kundernas åsikter deras mer generella drivkrafter och inställning till företag och organisationer, drivkrafter som påverkar deras val och således kan användas för att skapa bättre tjänster

När syftet är att testa försöker man i motsats till att utforska, minska rymden av tänkbara lösningar. Detta gör man genom att simulera olika alternativa lösningar för att avgöra vilken som fungerar bäst, ofta baserat på återkoppling från kunder. Har man först utfört en utforskande prototypningsfas kan man ha med sig många antaganden om hur tjänsten ska fungera till senare delar av processen. Testprototypning kan då svara på hur väl prototypen motsvarar dessa antaganden. Syftet kan även vara att förfina och justera ett tjänsteförlopp.

När ett koncept tagits fram kan kommunikationsprototyper användas för att förklara saker såsom hur tjänsten fungerar, vem som har nytta av den, eller vilket värde olika intressenter kan skapa med hjälp av tjänsten. Sådana prototyper är ofta statiska representationer, alltså tjänstebeskrivningar som inte förändras över tid. Exempel kan vara storyboards, filmer eller scenarion. Kommunikationsprototyper talar ofta till åskådarnas känslor och försöker förmedla tydliga upplevelser, kanske för att man vill att ett företag ska investera i ett projekt, eller för att samtliga involverade ska förstå vad man vill uppnå med tjänsten.

Skapare
Oavsett syfte och när i processen en prototyp används kommer prototypen fungera som ett kommunikationsverktyg. I tjänstedesign kan olika intressenter involveras. Genom prototypning kan tjänsteföretag, designers och kunder samarbeta på ett effektivt sätt och detta underlättas av att fokus läggs på det mänskliga snarare än det tekniska eller utseendemässiga. Det är lättare som lekman att ha en åsikt om en upplevelse än om en teknisk detalj eller ett färgval, och tack vare det kan kunder och andra intressenter vara viktiga deltagare i framtagandet av framtida tjänster. Genom att involvera rätt personer när idéer ska genereras blir idéerna genomförbara. De som är ansvariga för exempelvis ett kök vet hur deras arbete och miljö kan förändras och omdesignas, men ändå fungera på ett bra sätt. Sådan domänkunskap gör att designförslag är väl anpassade redan innan de testas.

Nästa inlägg handlar om tekniker, samt detaljgraden hos representationer av tjänster i prototypning.

Taggar