Metoder Alina Fri & Jenny Annebäck

En medborgardriven socialtjänst

Alina Fri & Jenny Annebäck

Studenter vid masterprogrammet i Business & Design

Hjälper socialtjänsten i Angered att jobba medborgardrivet med hjälp av metoden tjänstedesign. Det långsiktiga målet är att hela stadsdelsförvaltningen i Angered och dess verksamheter ska jobba medborgardrivet.

Socialtjänsten i Angered använder designmetoder för att förbättra sin verksamhet. Målet är att skapa en medborgardriven socialtjänst och under våren kommer vi kunna följa projektet här i Tjänstedesignbloggen.

Angered är norra Europas största socialtjänst med 250 socialsekreterare och ytterligare drygt 100 utförare, arbetsledare och chefer inom verksamheten. Det är en enorm offentlig verksamhet med mycket utmaningar, hög personalomsättning och en ständig ström av nya medborgare och invånare som har behov av stöd och bistånd. Men också en organisation med engagerade medarbetare som arbetar dag ut och dag in för att hjälpa människor. Mitt i allt detta har vi, Alina Fri och Jenny Annebäck, två studenter vid masterprogrammet i Business & Design på Högskolan för Design & Konsthantverk vid Göteborgs universitet hamnat.

”Vad kul, ska ni designa nya stolar åt oss?”

I somras jobbade vi under 8 veckor med projektet ”Designlabb: Angered”. Ett projektet som gick ut på att lyfta fram medborgarperspektivet vid utvecklandet av en ny socialtjänst och vårt mål var att visa möjligheterna och nyttan med att använda designmetoder inom offentlig verksamhet. Uppdraget initierades av stadsdelsdirektör Marianne Olsson och projektet var en del av People Powered Future, en process ledd av SVID för att sprida designkunskap i samhället. Tillsammans med en projektgrupp bestående av enhetschefer skulle vi ta fram ett förslag på en ny socialtjänst, och vår uppgift var att ta reda på hur brukarnas (medborgarnas) behov såg ut.

De första veckorna på socialkontoret möttes vi ofta av frågor och kommentarer som: Vad gör två designstudenter på socialkontoret? Vad bra att ni är här, vi behöver fräscha upp fikarummet! Det var kulturkrock mellan olika världar, mellan fördomar och förväntningar och okunskap om varandras arbeten. Under en fikarast på funktionshinderenheten fick vi återigen frågan, men alltså, vad gör ni egentligen här? Vid det här laget hade vi testat olika förklaringar med varierat resultat och denna gången förklarade vi vårt arbete genom att säga att vi jobbade med tjänstedesign, en metod som handlar om människor. Att vi lyssnar och försöker att förstå olika behov och hitta nya lösningar tillsammans med brukarna och medarbetarna. Men det är ju precis det jag också gör! Utbrister en socialsekreterare glatt. Äntligen hade vi hade hittat en gemensam grund att utgå ifrån.

Samskapa lösningar med både brukare och medarbetare

Stor del av vårt sommarprojekt handlade om att möta och samskapa med både brukarna och med medarbetarna (en brukare är i det här fallet en individ som är i behov och/eller i kontakt med socialtjänsten). Därför gjorde vi intervjuer på socialkontoret, var på hembesök och hade kreativa workshops och testade idéer med medborgarna. Vi lärde oss otroligt mycket om socialtjänsten, men framför allt fick medarbetarna och verksamhetsledningen en stor förståelse för hur brukarna upplever deras verksamhet och hur framtidens socialtjänst borde fungera om brukarna fick vara med och bestämma.

Vårt sommarprojekt avslutades med att vi tog vi fram fyra olika brukargrupper som hade liknande behov när de möter socialtjänsten. Vi exemplifierade också olika situationer, eller touchpoints, under kundresan och förklarade hur dessa upplevs utifrån både brukarnas och medarbetarnas perspektiv. Utifrån dessa insikter utformade vi fyra designprinciper som förklarade hur socialtjänsten kan gå från ett upplevt nuläge, till ett önskvärt framtida nyläge. Helt enkelt hur verksamheten borde fungera utifrån ett brukar- och medarbetarperspektiv!

”Men medborgarna kan ju inte bestämma, vi har ju lagar att följa!”

Under projektets gång växte begreppet medborgardriven socialtjänst fram, ett förhållningssätt som ledningen fortfarande använder. Men begreppet skapade oro bland medarbetarna. Medarbetarna var oroliga för att ens myndighetsutövning och beslut skulle ifrågasätts, att brukaren skulle få all makt över sitt bistånd. Oron har tagits på allvar och nu förstår vi att det handlade främst om en kulturkrock mellan benämningen och förväntningar. Med en medborgardriven verksamhet menar socialtjänsten att de vill lyssna på hur medborgarna vill att mötet med socialtjänsten ska se ut, fungera och vad för kommunikation som medborgarna behöver, inte att medborgarna ska få vara med och bestämma om sitt stöd. Utan vem som får stöd och vilket typ av stöd finns det lagar och bestämmelser för.

Med denna erfarenhet i bagaget fortsätter nu vårt samarbete med socialtjänsten i Angered men som form av ett examensarbete. Under våren kommer vi nämligen att förmedla metoden tjänstedesign till verksamheten genom att utbilda medarbetarna i vår process och tillsammans med verksamheten skapa en grund för hur de kan använda tjänstedesign i sitt förbättringsarbete. Som externa handledare och stöd har vi Anette Olovborn (strateg och verksamhetsdesigner) och Karin Lycke (servicedesigner) från Transformator Design.

Om ni tycker det låter intressant så kan ni följa vårt examensarbete här på bloggen eller på Twitter och Facebook under vårt nya projektnamn: ”Designlabb + socialtjänsten”.

Taggar