Metoder Jonas Hjalmar Blom

Därför tycker du förändring är jobbigt

Jonas Hjalmar Blom

Psykologfabriken

Jonas Hjalmar Blom tycker att psykologi är det häftigaste som finns. Han är konsult på Psykologifabriken som gör psykologi begripligt, roligt och användbart. På så sätt kommer psykologi fler människor till nytta. Följ @jonashjalmar på Twitter

Bör alla kanaler integreras med varandra? Bör banken ha en ny kommunikationsstrategi som genomsyra varje medarbetares vardag? Bör vården omorganiseras för att bli patientdriven? Varje dag händer det saker som innebär att vi måste göra någonting annorlunda än tidigare. Vi tvingas till förändring, men varför är förändring så svårt och jobbigt? 

Ordet förändring väcker ibland trista associationer. Jag ser framför mig en ledning som beskriver en förändringsprocess och ett gäng luttrade personer ur personalen som tittar djupt ned i kaffekoppen och muttrar “vi vet hur det gick förra gången”. När en strukturerad förändring drivs igenom, exempelvis då en hel organisation ska arbeta mer kunddrivet, är denna tongång inte ovanlig.

Det som ser bra ut i ett pilottest kan se dåligt ut i de anställdas ögon. Det som ser lovande ut i ledningens ögon kan vara rena mardrömmen för personalen. Det kan tyckas vara en tråkig inställning som varken gagnar personerna själva eller organisationen som helhet. Men, faktum är att de som känner starkast motstånd till en förändring är också de viktigaste komponenterna för att förändringen ska bli så bra som möjligt. Att få med de negativa på förändringståget är därför avgörande för en lyckad förändring.

Inom organisationspsykologisk forskning har man länge undersökt varför vissa människor känner, och uttrycker, ett stort motstånd mot förändring. På individnivå talar man ibland om ”status quo bias” som innebär att vi ofta föredrar ett säkert nuläge framför ett osäkert alternativ. Och förändringen är ju just detta, ett osäkert alternativ. Därför behöver vi förstå, på detaljnivå, varför personen eller personerna känner motstånd till förändringen och vad motståndet härstammar ifrån. Oftast är det inte förändringen i sig som orsakar motstånd, utan osäkerheten som förändringen för med sig. Med andra ord: Människor vill ofta ha klarhet i vad som kommer att hända. Hur kommer förändringsprocessen att gå till? Blir jag påverkad? Hur kommer förändringen att påverka mig? Är några exempel på vanliga orosmoment. Om personen känner osäkerhet inför dessa moment kommer de att känna ett motstånd inför förändringen, och antingen vara passiva eller rent av motverka förändringen.

Därför har ledarna en viktig roll för att en förändring ska bli lyckad. Traditionellt sett har de mest aktiva motståndarna i en förändringsprocess setts som organisationens stoppklossar. Förändringsledare har därför försökt att övertyga och motbevisa motståndarnas argument och farhågor. Men då hamnar man lätt i den paradoxala situationen att motstånd möts med motstånd! Denna ledarstil utövas fortfarande, men lyckligtvis håller det på att ske en förändring. Istället för att argumentera sig till en förändring försöker moderna ledare förstå orsaken till att vissa personer känner osäkerhet inför förändring.

Hoppas min förklaring till varför människor känner motstånd inför förändring hjälper dig i framtida förändringsprocesser. Du kan lära dig mer om beslutsfattande genom att läsa 52 Beteenden.

Taggar