Branschfokus Fryshuset

Att förstå hur ungdomar ser på framtiden

Fryshuset

pro bono-projekt

Drömkund är ett pro bono-projekt som Transformator Design gör tillsammans med Fryshuset.

Fryshuset blev vinnare i vår drömkundstävling. Tillsammans formade vi projektet: Att förstå ungdomars förutsättningar till att ta nästa steg mot sysselsättning och hur kan Fryshuset bättre möta dessa behov. I ett par blogginlägg framåt kommer du kunna följa projektet.

Efter gemensam workshop med Fryshuset för att förstå deras verksamhet och utmaning var det dags för kundinteraktioner. Eftersom vi ville förstå underliggande behov och vilka faktorer som påverkar hur unga ser på sina framtidsutsikter valde vi att göra djupintervjuer, både via telefon och möten.

– För att förstå hur det är för de ungdomar som står längst ifrån sysselsättning, och som söker sig till Fryshuset, att närma sig vuxenlivet var vi tvungna att förstå deras vardag och förutsättningar. Därför blev samtalen breda och förutom att verkligen lyssna var vi också tvungna att få dem att känna sig bekväma och avslappnade så att de ville berätta sina tankar för oss, förklarar Per Brolund, senior konceptdesigner.

För att styra samtalen mot framtidsfrågor utan att bli låsta vid ett talmanus togs det fram sju samtalsområden: Nuläge (hur ser livet idag ut?), framtidssyn, vägen dit, självbild, förväntningar från andra, hinder och Fryshuset. Dessa samtalsområden blev sedan utgångspunkter i våra samtal.

– Målgruppen var väldigt bred och vi pratade med ungdomar som hade helt olika förutsättningar och bakgrunder. Så även om alla kunde relatera till samtalsområdena så blev samtalen helt olika beroende på vem vi pratade med. Livskontexten var avgörande för hur man såg på framtiden och vägen dit, förklarar Martin Hanberger, senior servicedesigner.

­– Jag har ju själv varit ung, men mycket är annorlunda nu och jag hade andra förutsättningar. Så vad ger mig rätt att klampa in i deras värld och börja ställa personliga frågor? Varför ska de berätta om sitt liv och drömmar för ett par ”medelålders Södermalmshipsters” som kanske inte alls förstår deras livssituation? säger Per och tittar menade på Martin och sig själv.

Att göra det relevant och lustfullt att vilja delta i våra kundinteraktioner var därför jätteviktigt, men inte alltid så lätt.

– Att få respekt och tillit var avgörande för att ungdomarna skulle vilja prata med oss, som tur var hjälpte Fryshuset oss med detta. Genom att de gick i godo för vilka vi var, syfte och hur resultatet skulle användas så blev folk nyfikna och det var okej att vi var där och ställde frågor. Men utan Fryshusetspersonal, alla känner personalen och respekterar dem, så hade det varit väldigt svårt att göra intervjuerna, förklarar Per.

Totalt blev det 22 intervjuer som varade ifrån 45 minuter till en dryg timme. Förutom telefonintervjuer åkte Per och Martin till Husby, Kungsträdgården (under festivalen ”We are Stockholm”) samt till Fryshuset för att göra intervjuer på plats.

– Nästa steg är att försöka hitta gemensamma nämnare utifrån alla samtal. Sedan måste vi analysera och försöka forma olika huvudinsikter som beskriver hur ungdomarna ser på framtiden och vilka hinder som finns för att nå sysselsättning. Vi kommer nog också göra fler intervjuer utifrån insikterna för att få lite mer djup i svaren, avslutar Martin.

 

Taggar