Affärsmodell David Bruér

Är Internet of Things nyckeln till hållbara affärsmodeller?

David Bruér

servicedesigner

David Bruér jobbar som servicedesigner på Transformator Design.

Idag pratas det mycket om Internet of Things (IoT). Inom 5 år beräknas 50 miljarder (!!!) prylar vara uppkopplade mot internet och utgöra cirka 6% av den globala ekonomin. Men IoT leder inte bara till en mängd nya tjänster utan banar också väg för nya och hållbara affärsmodeller. 

Inom en snar framtid kommer inte bara våra telefoner vara uppkopplade mot nätet utan även våra bilar, hem och städer. Det finns en myriad olika användningsområden för Internet of Things (IoT) och IoT kommer säkert bidra till att en mängd olika tjänster växer fram. Men vilken extra kundnytta skapar en uppkopplad pryl jämfört med dagens produkter? Vill vi kunna starta vattenkokaren med vår iPhone? Kanske inte. Däremot tror jag att många av de produkter vi äger idag kan genom uppkoppling till nätet “tjänstefieras”. Genom tjänstefiering blir upplevelsen av tjänsten central, och inte bara prylen i sig.

Det finns många exempel på hur en produkt kan tjänstefieras genom uppkoppling mot nätet. Ett exempel (och som redan finns idag) är dörrlås som du kan låsa upp på distans med hjälp av din smartphone. Du kan även ge ut virtuella husnycklar om någon exempelvis ska vattna dina blommor när du är på semester genom ett par klick i din smartphone. Genom att tjänstefiera produkten dörrlås kan du välja vilka, och hur länge, som har tillgång till ditt hus – perfekt om du hyr ut din lya via exemplevis airbnb.

Med uppkopplade bilar kan du hitta, boka, låsa upp och starta bilen med telefonen – smidigt vid tjänster så som exempelvis Car2Go. När våra bilar dessutom blir autonoma (självstyrande) behöver de aldrig stå parkerade och outnyttjade. Tänk att du är på jobbet och inte använder bilen. En uppkopplad och självstyrande bil skulle på egen hand kunna åka dit den behövs så att någon annan som bokat den skulle kunna använda den. På detta sätt kan antalet fordon i städerna minskas med hela 70% och ändå uppfylla vårt totala transportbehov. Det handlar om resursoptimering! Förhoppningsvis blir IoT en katalysator för delningsekonomi där vi kors och tvärs delar på resurser genom våra smartphones.

För vill vi äga prylar i framtiden eller bara ta del av tjänsterna de utför? Vad kan till exempel en uppkopplad tvättmaskin tillföra för kundnytta? Tänk att du prenumererar på tjänsten “Rena kläder”. Du äger inte tvättmaskinen utan det gör företag som exempelvis Electrolux eller Miele. I tjänsten ingår en tvättmaskin som servas regelbundet, byts ut vart tionde år samt hemleveranser av tvättmedel. Genom att göra tvättmaskinen uppkopplad mot nätet kan tillverkaren ha koll på vart deras maskiner geografiskt befinner sig, få regelbunden statistik över hur mycket den används samt felmeddelanden om något behöver repareras eller bytas ut. Kunder som ansluter sitt bankkort till tjänsten väljer om man vill betala per tvätt, per månad eller per år, beroende på hur mycket man tvättar.

En uppkopplad tvättmaskin skapar kundvärde eftersom du slipper ta med dig den, eller sälja den, när du flyttar. Du behöver inte heller tänka på vad du ska göra om den går sönder. Företagen tjänar på att ha tvättmaskinen uppkopplad genom kringtjänster som de kan ta betalt för. De får också gratis statistik och information om användarna, de kan serva maskinerna innan de går sönder och behålla ägandeskapet över sina produkter.

Det finns som sagt en myriad olika möjligheter och användningsområden för IoT. En möjlighet, och en viktig sådan, är att vi faktiskt kan skapa nya affärsmodeller som rimmar bättre med en hållbar värld. Genom att göra våra saker uppkopplade blir det enklare att lägga på en tjänstedimension. Det blir också enklare att dela våra produkter med andra och på så sätt sparar vi på jordens resurser.

Taggar